Tänkte sammanfatta Miami lite. Midsommar var som sagt mysigt, dagen efteråt körde vi med den hyrda bilen till Everglades nationalpark för att hälsa på krokodiler och ormar. Vi åkte dessutom airboat. Helt otroligt kul! Det fanns en massa varningsskyltar som påpekade att man blir blöt, "chauffören" sa dessutom att det blir ännu blötare om man sitter längst fram. Vilka satte sig där tror ni? Rätt gissat. "Vi har ju inte sett någon annan som är blöt" tänkte vi glatt och parkerade oss på första parkett. Flumrider släng dig i väggen säger jag bara! Blöta är bara förnamnet. Hur som helst ett mycket sevärt besök. På kvällen tog vi en tur till downtown, South Beach. Vår senaste kväll hittills. Tog en drink på en av barerna/restaurangerna och tittade på folk. En väldig kontrast mot North Beach, där vi bor, som är väldigt lugnt och skönt. På den baren fick vi chansen att testa vår första springnota. Amerikanerna har (o)vanan att på notan skriva hur mycket vi ska ge i dricks. Den baren hade höga tankar om sig själv om man säger så. Den saftiga summan som de skulle ha i dricks var vi inte villiga att ge. Så det blev att lägga pengar för drinkarna sedan gick vi därifrån. Snabbt. (Fast det ska erkännas att vi har varit lite olagliga förrut. På det andra hotellet i Washington bokade vi endast rum för fyra personer och smugglade in den femte för att komma billigare undan. Till vårt försvar var det en hotellägare som rekommenderade oss den här metoden).

Dagen därpå, söndagen, tog vi bilen till Key West. Precis som Henke har skrivit tidigare var staden helt otroligt mysig. Vi hade väntat oss en hipp och modern stad. Istället fick vi se en gemytlig och charmig hamnstad med en stadskärna som påminde om en blandning mellan Karibien och vilda västern. När vi satt på Sloppy Joe's Bar köpte Henke två CD-skivor av pianisten som spelade där. Han blev förtjust när han hörde att vi var från Sverige. Han är nämligen gift med en svenska och hans dotter tog studenten i våras. Världen är bra liten ibland. Annars har vi inte mött så många svenskar. Vi kunde höra ett fåtal på New Yorks gator och i Everglades träffade vi ett par svenskar och norrmän. Men annars är det ont om dem. Men vi klagar inte ;) Amerikanerna är dock väldigt nyfikna och de flesta frågar var vi kommer ifrån och vad vi tycker om landet. De tipsar gärna om sevärdheter och alla blir lika överraskade när de får höra hur många ställen vi har besökt/ska besöka. Som en vakt på flygplatsen i DC sa: "Det är inte många amerikaner som någonsin gör den resan ni gör". Men det är väldigt roligt, folk är nyfikna och trevliga. 

Idag, (måndag), har vi haft en heldag på stranden. Badat en massa och bättrat på brännan ;) Henke är brunast men vi andra ligger inte långt efter. Fast Älgen är RÖD. Fast han har inte ont. Sara har petat lite på honom och han kände inget. Sa han i alla fall :) 

Sitter just nu och slappar på balkongen med dricka och musik. Ikväll blir det mysig hemmakväll. Imorn ska det städas och packas innan planet går mot Phoenix onsdag morgon och vi börjar den efterlängtade roadtripen. Personligen gillar jag Miami starkt. Vi har en förmåga att hylla varje ny stad vi kommer till, men Miami och Florida överlag har varit något särskilt. Blandningen av kanonboende, hav, mysiga restauranger, bra barer och sol. Men allra mest kommer jag att sakna våra kvällar på balkongen där vi har pratat om allt möjligt. En riktig fristad. För att citera Sara: "Det är precis som att sitta mitt emellan allting. Mellan land och hav, ljus och mörker, med marken långt nedanför och stjärnhimlen ovanför oss". Vissa ögonblick kan man tyvärr inte göra rättvisa med ord. De måste upplevas. 

Med de orden avslutar jag sammnfattningen om Miami. 

Massa kramar <3
/Lisa